Den skymningsroda dimma I trollberg och skog I alvakungens timma I trollberg och skog Nagon klampar i backarnas brus Med torsten av gravolets rus Dar lomska goler glimma Som villjarna tog
I asmark lystet strover I trollberg och skog Han som ditt liv forover I trollberg och skog Sedan istid sig vintern har drojt Fran benpipa utskuren flojt Hors toner som bedovar Som modfalld lamslog
I den stralfangsfalnande himmelsglod Vedergallningens stamma nod Fruktas utav heden Martallskuggans sandebud Svept i den ljudfyllda nattens skrud Stjarnhimlen ar hans kylande brud Och de vigs nar kvallning vidtar
Makt i starka navar I trollberg och skog Men infor gud han bavar I trollberg och skog Klockans klang i korsmannens spar Han drommer om hedninska ar Mot odemark han stravar Nar kyrklockan slog
Den dagabracktning vaga I trollberg och skog De forsta stralar svaga I trollberg och skog Med vandringsstav i furstiga nord Som skall skadas och ej klas i ord Fortaljts har mangen saga Fran trollberg och skog
I den stralfangsfalnande himmelsglod Vedergallningens stamma nod Fruktas utav heden Martallskuggans sandebud Svept i den ljudfyllda nattens skrud Stjarnhimlen ar hans kylande brud Och de vigs nar kvallning vidtar
Morker och mandimmors nattliga prakt Famnar nu skogsklatt holje Tronar den molntyngda nordrona trakt Med varande kold i sitt folje
Bak tigande furor pa urmodig hed I kvalfyllda skrymslen vad dvaljes Vad skarskadar girigt mot daltangen ned Dar skalvande skepnader kvaljes
I skymning stryker blodhagad ulv Pa hungersfard leder frander Torstdriven vadrar vidfaren skulv Med doden bak blottade tander Flerstammigt rop invid granbergets block Bryter den isande tystnad Rodsprangde ogen i blodpalsars flock Glimmar av otyglad lystnad
Halvdager sprids over hojd over as Skuggharar vakar pa liden Men sankor och myr som av dimmorna nas Doljes nar dag ar forliden
Kall aro jorden dar vargbytet lag Varmt ar dess sinande flode Den vakande sargam som harnaden sag Sanker sig over den dode
I skymning stryker blodhagad ulv Pa hungersfard leder frander Torstdriven vadrar vidfaren skulv Med doden bak blottade tander Flerstammigt rop invid granbergets block Bryter den isande tystnad Rodsprangde ogen i blodpalsars flock Glimmar av otyglad lystnad
Morker och mandimmors nattliga prakt Famnar nu skogsklatt holje Tronar den molntyngda nordrona trakt Med varande kold i sitt folje
Kall aro jorden dar vargbytet lag Varmt ar dess sinande flode Den vakande sargam som harnaden sag Sanker sig over den dode I skymning stryker blodhagad ulv Pa hungersfard leder frander Torstdriven vadrar vidfaren skulv Med doden bak blottade tander Flerstammigt rop invid granbergets block Bryter den isande tystnad Rodsprangde ogen i blodpalsars flock Glimmar av otyglad lystnad
Hjarteslitande drama praglar margelgrav Rolos seglar nattravn i aftonens villande hav Myrding dansar ljus ur banemannens frid Tills vedermodans gryning illfundigt tar vid
Dvarglika siluetter ap torvmossen sig rest Den dromska tordonstamma i dunkelheten vaser hest I pigsolsbarnens skuggvarld brinner vredesmod De bryta barriaren skall och spilla den skyldiges blod
Frojdestuken myrding bord av martyrium Nattravn visar stigen ut fran griftens rum I forngra mossa innslots din kropp sa ung Ditt ode aro snarjt i synden tockentung
Dvarglika siluetter ap torvmossen sig rest Den dromska tordonstamma i dunkelheten vaser hest I pigsolsbarnens skuggvarld brinner vredesmod De bryta barriaren skall och spilla den skyldiges blod
Martyrium - Din sjal har slavat for nidingsdad Martyrium - For banemannens skall ej ges nad
Dvarglika siluetter ap torvmossen sig rest Den dromska tordonstamma i dunkelheten vaser hest I pigsolsbarnens skuggvarld brinner vredesmod De bryta barriaren skall och spilla den skyldiges blod
De sandebud Allfader vise Vid blotklippans harg de svavar For den hogste gud Allfader vise Nu nidingen han bavar I ljungeldars sky Allfader vise De ogon skall han styra Fran ovan ty Allfader vise Ett offrat men vunnit fyra
I kvalvadrets mist Allfader vise Om natten da trollen strova Av ravnarnas list Allfader vise De lockas att dagern prova En dimma sa gra Allfader vise Himmel och hord forenar Sa kall och ra Allfader vise Bland liktyngda grenar
Ut pa de svarta hav Sjogriftens lagor Stiger fran hovdings grav
Rok famnar natten sval Likbal i vagor Fard gar mot hogan sal
Kampeldens kung Allfader vise Med dvargsmidda svardet strider I sinnet sa tung Pa atta hovar rider Nar Valan spar Allfader vise Om forutbestamda oden Ett undergangs ar Allfader vise Leder oss in i doden
Ut pa de svarta hav Sjogriftens lagor Stiger fran hovdings grav
Rok famnar natten sval Likbal i vagor Fard gar mot hogan sal
Han lange bevandrat den mangmila skog Med sorgepinat sinne Sjalavandan hans livskalla tog Sen ar av mangfald hans tilltanta dog
Ensligheten och kold honom tart Hans vemodssjal forstenas Fordriven ar drommen som honom har nart Frander han lamnat, allt som han holl kart
Stammor sa spada trollbinder och varmer hans blod Mot backlandskap leer han stegen Skugglosa varelser vackra som skogarnas ra I davmark dess sanger framtrader
Bland stammar som skadat den tarande host Gar sagolika vasen Skymningsdansen som skanker hans trost Nu lindras den smarta som tyngde hans brost
I gryningstimman de alvtoner ljod I lomskhet evigt ljuda De skola stiga mot himmelen rod Skymningsdansen, den sorgbrutnes dod
Stammor sa spada trollbinder och varmer hans blod Mot backlandskap leer han stegen Skugglosa varelser vackra som skogarnas ra I davmark dess sanger framtrader